
Sebastian Eguren går alltså till aik. Samma klubb han så sent som förra året sa att han ALDRIG skulle kunna tänka sig att spela för.
Hoppas du vurpar på en isfläck och krossar knäskålarna din falska jävla hora.

Sebastian Eguren går alltså till aik. Samma klubb han så sent som förra året sa att han ALDRIG skulle kunna tänka sig att spela för.
Hoppas du vurpar på en isfläck och krossar knäskålarna din falska jävla hora.

- Trevligt det här, sa Sascha och torkade sig om munnen efter en tallrik chili. Särskilt som Bajen kommer tränas av en aikare nästa säsong, muhahaha.
Jag satt på Bröderna Olssons med en fortfarande guldstinn gnagare och bjöd på en middag som vi slagit vad om för många herrans år sedan, rörande vilket lag som skulle ta guld först. Vi sänkte öl och åt mat och snackade fotboll och relationer och gamla vänner som kommit och gått.
Det var gemytligt och kul och faktiskt lika bra att sorken i fråga fick pösa upp sig och för en gångs skull njuta lite av sin tveksamma lagtillhörighet. Alla vet ju att gnaget annars mest är förknippat med galgar, bastuklubbar, snusränder på stentvättad yta och ut och invända kläder. Kan fan inte vara lätt när det inte är guldtider.
Vi avslutade så klart med ännu mer öl på Nada och Snotty och fortsatte diskutera kring nämnda ämnen och vidgade något med att blanda in författare och filmer och Vincent Gallo.
På gatan utanför dansade sorkarna i ring och pep och skrek och bröstade upp sig som bara sorkar kan och det sägs att det kommer fortsätta på det viset vintern lång.
Må den bli kall för de långsvansade.
Det var när jag lite förstrött gick och plockade bland varorna i den lokala Konsumbutiken och funderade på vilken rafflande rätt jag skulle slänga ihop till middag som telefonen ringde.
- Tjena, Jobby, sa jag.
- Var det du? Det var det va? Erkänn, sa Jobst.
- Vad snackar du om?
- Vad gjorde du i går natt efter att du spelat skivor på Nada?
- Well, jag gick hem och sov.
- Ljug inte.
- Jag ljuger inte.
- Så du åkte inte ut till Solna?
- Nej, vad skulle jag göra där?
- Det var alltså inte du som hällde in ett kilo mjöl och några krossade ägg genom mitt brevinkast i natt?
- Haha, va?
- Ja, någon, förmodligen en missunsam bajare, har i skydd av mörkret smugit upp i trapphuset och hällt in det i min lägenhet. ”Jävla, Ärlemalm”, sa jag till tjejen i morse när vi upptäckte oredan.
- Haha, jag är tyvärr helt oskyldig även om jag måste säga att jag sympatiserar med gärningen som sådan.
Vem det än var, jag är skyldig dig en öl. Livet ska aldrig vara enkelt för en gnagare.

För att förtränga gårdagen finns det bara en lösning – träning. Och hård sådan. Det var absolut inget fel på Nada. Det var bra med folk och allt var peachy. Fram till att derbyförlusten tog musten ur kvällen. Det var svårt att uppbåda samma glädje och entusiasm efter att beskedet trillat in.
Att en och annan sork hade fräckheten att komma förbi och strö salt i såren gjorde ju inte heller saken bättre. Men det är väl sånt man får ta när man har tvivelaktiga personer i umgängeskretsen.
Kvällens låt: Here we go magic – Frangela
Kvällens flirt: Den blonda tjejen som satt vid fönstret
Kvällens sämsta: Derbyförlusten och alla pösiga sorkar
Kvällens bästa: Att gå och lägga sig nykter