Vissa dagar hänger det ett mörkt moln över huvudet som slungar små blixtar och ställer till det och har sig. I går var en sådan dag. När jag gick förbi köksdörren trillade handtaget av. Helt utan vidare. Jag rörde det inte ens. Då anade jag vad det var för typ av dag. Och sedan fortsatte det.
Skrivprojektet jag arbetat på till och från under de senaste månaderna försvann hux flux, både från datorn och stickan där jag nyligen sparade en kopia. På gymmet, dit jag gick för att kanalisera frustrationen, ville det sig inte alls och på vägen hem såg jag en skitsnackare av rang som jag länge drömt om att konfrontera. Damen i hans sällskap gjorde emellertid att tillfället fick passera.
En del dagar är jävligare än andra, precis som du ibland har tärningarna i handen och de rullar just din väg. Gång på gång. Det handlar inte om vidskepelse utan om sannolikhetslära och förbannad statistik. Det bästa du kan göra är att finna dig till ro under läslampan och låta tiden gå. Sedan kliver du upp till en ny dag och hoppas på en helt annan giv.
låter helt förjävligt.
särskilt det med texten.
är allt borta, är det sant?
men som ett litet litet plåster på såren.
http://www.youtube.com/watch?v=j7bBvhwra_0&feature=player_embedded
ha en fin helg, trots allt.
Allt är borta men tydligen finns det hopp om att rädda filerna. Oavsett vad är det däremot bara bita ihop och fortsätta skriva. Och snicksnackaren räknar jag med att springa på igen.
Hehe, roligt klipp.
Fin helg å så till dig med.
Nej! Åh.
*Rejäl kram*
Hoppas att skutan har vänt och att statistiken tagit sig i arslet! Bättre dagar ska komma, så det så.
Tack. Det har tagit sig och jag kan verkligen inte klaga på senaste dagarna.