
Plötsligt finns kylan där, när man går till affären sent om kvällen eller stiger upp på morgonen, och mörkret blir tätare, tidigare och senare med att försvinna. Man känner för att rulla ihop sig till en liten boll och lägga sig på en varm plats och invänta april.
Du sover hela tiden, säger hon och jag sträcker ut armarna och drar henne till mig och håller om.
Om våren är förväntningarnas tid är hösten då man sammanfattar och tar sig tid att tänka efter, fogar tankar till varandra och lägger upp planer som får ta en hel vinter att gro.
Jag vill inte vara den som ger upp i förtid, men just nu känns det som om det bara är veckor tills sverigedemokraterna kommer ta plats i riksdagen och vi får fyra år till med en blodfattig allians som säljer ut, privatiserar och monterar ner.
Jag har arbetat inom den privata vården. Jag har sovit sex nätter i månaden på jobbet utan lön för att nattpersonalen rationaliserats bort och personalstyrkan i sin helhet halverats. Allt enligt principen: så länge ingenting händer kör vi på. Detta på boende med brukare som varit både morddömda och haft drag av pyromani. Personer som är lika skötsamma som du och jag med rätt medicinering men som gärna slarvar med den biten och därför behöver uppsikt och stöd.
Jag kröp inte ner i sängen i jourrummet om natten utan lade mig fullt påklädd på överkastet, alltid beredd att springa upp. En gång fick jag åka in akut under semestern efter att en kollega blivit mordhotad och låst in sig i köket, ensam med tolv boende. När hon ringde polisen fick hon veta att det skulle dröja två timmar innan de kunde komma.
Så fungerar det i moderatstyrda Solna, samma kommun som symtomatiskt nog hellre sätter upp skyltar som talar om att trapporna inte saltas om vintern än att göra just det och underlätta för äldre och rörelsehindrade att ta sig fram, och så ser det ut inom den privata vården. Det vill säga den del av vården som riktar sig till redan utsatta grupper med problem att föra sin egen talan.
Privatiseringar i sig är inte nödvändigtvis av ondo, men att genomföra dem i den takt som sker i dag och utan att ordentligt analysera konsekvenserna är totalt vansinne. Inte någon jag talat med som arbetar inom vården av psykiskt eller fysiskt funktionshindrade har upplevt förbättringar i och med att privata företag tagit över. Det är i stället ständigt samma monotona visa om nedskärningar, utökad arbetstid och sämre personaltäthet, vilket leder till ökad arbetsbörda och sämre vård.
Vi står inför en lång kall vinter och helst av allt önskar jag att man bara kunde gå i ide, gärna fyra år så att vänstern hinner samla sig och kan börja utgöra ett verkligt alternativ. För ska man se något ljust med vad som ser ut att bli ett historiskt nederlag är det just det, att det öppnar upp för en nödvändig och rejäl storstädning inom vänsterblocket.
Fan vad bra du är David! Feta kudos till dig.
Tack, Hermann. Dags att ta dig från strandlivet tillbaka till stan snart så vi kan spisa skivor, bryta arm och dricka öl.
“…så att vänstern hinner samla sig och kan börja utgöra ett verkligt alternativ [...] att det öppnar upp för en nödvändig och rejäl storstädning inom vänsterblocket.”
Precis så har jag försökt formulera känslan inför valet som kommer.
Det kommer bli en nödvändig process efter valet och magkänslan är att det kommer leda till något gott.
Japp, bra skrivet.
Tack, Mangobruden.
Har själv en släkting som är väldigt nere i sina psykiska problem. Och med privatiseringarna har man fått sett på nära håll hur fel det kan gå när man belägger dem med ansvar de absolut inte kan eller borde få ta.
Det räcker att de “slarvar” med medicinering exempelvis för att det ska få förödande konsekvenser.
Kan bara tänka mig hur sjukt tungt ok du och dina kollegor bär på era axlar.
Med det sagt, inte första ggn du imponerar med dina samhällsinlägg!
Tack, MH.
Vill bara förtydliga att jag inte längre arbetar inom psykvården utan lämnade det 2008, efter två och ett halvt år. Det blev för tungt med arbetsbördan och ständigt bristande resurser. Nu arbetar jag för socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad, med autistiska och funktionshindrade ungdomar, det är betydligt trevligare och resurserna ser helt annorlunda ut. Förhoppningsvis får det fortsätta så, men fler och fler boenden och korttidshem säljs ut till privata företag och med det följer tyvärr neddragningar och försämringar även inom LSS.
Det här var intressant. Jag har sjukt svårt att besluta mig för hur jag ska rösta, framför allt i kommun- och landstingsval. På vilken nivå är det främst som den här typen av frågor avgörs? Jag skulle ha gissat landstingsnivå, men på Solna-grejen verkar det som att det är på kommunal nivå?
Har du något eller några partier du kan rekommendera på respektive nivå? Fattar helt och fullt om du inte vill outa dina partipolitiska preferenser, men lite vägledning skulle sitta fint för en obeslutsam själ.
När boenden säljs ut fattas besluten på kommunal nivå. Inom övrig vård tror jag att det ligger under landsting.
Har inga problem med att outa mina val, det blir miljöpartiet hela vägen. Har alltid röstat inom vänsterblocket, att det blir just miljöpartiet den här gången är för att det känns som enda alternativet av tre mer eller mindre dåliga. Tyvärr.
Kan inte ge någon annan rekommendation än att du kollar upp de olika partierna och vad de står för och lägger din röst på det som ligger närmast hjärtat. Bara det är rött.
Tack för svar! Får fundera vidare, men du har sått ett frö. Inte omöjligt att jag följer din rekommendation.
Word, bro!
Bortsett från att det ser minst lika illa ut inom landstinget. Enligt, öh, säkra källor, dvs vänner som är mer insatta än jag.
Det finns väl en viss risk att miljöpartiet kommer att göra ett rätt bra val i och med allmänhetens bristande förtroende för vänsterpartiet och Monas osympatiska personlighet. Synd att inte alla som tänker som du väljer att rösta på feministiskt initiativ istället dock.
Slutligen: JAG ÄR OMGIVEN AV LIBERALA HOROR!
Uppgivenheten.
Åh, jag känner en hel del som kommer lägga sina röster på fi. För egen del är jag inte tillräckligt insatt i deras program och lägger min röst där den i den bästa av världar kan göra skillnad, om det mot alla odds blir ett skifte.
Tittade in på din sida och gillade vad jag läste. Bra där.
Men du glömmer väl inte att miljöpartiet INTE HAR NÅGON IDEOLOGISK GRUND? Farligt!!
Tack tack. Studentikost inlägg om erotik och ljummet kaffe coming up! Snart. Måste bara fixa en bild först.
Ideologisk grund känns lite gammaldags och förlegat va?
Bra rutet!
Tack, kompis.
Det var en tråkig erfarenhet. Mina föräldrar har i år flyttat till äldreboende i Solna Kommun och jag är nöjd med hur det har fungerat. De är sjuka och behöver en hel del tillsyn.
Solna brukar också räknas till en av landets bästa kommuner både när man frågar gamla och yngre som bor där hur de trivs och vad gäller skola, företagsklimat och det ena med det andra. Så jag känner inte igen mig vad gäller Solna.
Jag är glad att dina föräldrar har det bra. Tyvärr går det inte riktigt att jämföra äldrevården med den av psykiskt funktionshindrade då den senare gruppen ofta saknar anhörigkontakt och därmed någon som brinner för deras välmående. Det gör att den gruppen lätt hamnar i kläm och drabbas hårdare av nedskärningar. Ingen för deras talan.
Schupp, ännu ett val där jag kommer att rösta mer mot än för… Och där det gäller att lägga sin röst så den gör strategisk mest skillnad. Hur det ska gå till har jag ännu inte klurat ut, men efter att de där lokala miljöpartisterna i Botkyrka valt att följa moderaterna så har de per definition kvalificerat ut sig själva. Kan de göra så i Botkyrka så kan de göra så everywhere. Och som sagt, viktigare för mig att rösta mot än för. Vilket i sig är helt tragiskt.
Konstiga konstellationer går alldeles säkert att hitta i många kommuner. Om det inte är för att sätta krokben för sd finns det ingen anledning för oro. Men som sagt, jag röstar också mer mot än för i det här valet.
Mycket bra formulerat David!
Skicka det vidare till de rödas olika partikanslier. Jag skulle önska att du väljer soc dem till kommunalvalet eftersom Miljöpartiet inte har sina starkaste kort där. Vi ses när vi firar Mormor på lördag!
Mamma
Tack, mamma.
Nu vet jag inte riktigt vad jag pratar om - men har inte vården av psykiskt funktionshindrade - “mentalsjuka” - alltid varit åt helvete?
Vården har alltid utstått hård kritik för stordrift och ingen hänsyn till individen - jag är uppväxt med det, från »Gökboet« och »Babels Hus« och så vidare, så har det rullat på. Sorgligt. Det var sämre förr.
Fungerade det för äldreboendet i resten av Sverige ungefär som i Solna skulle jag inte vara så orolig, men det är ju inte bra eller perfekt på något vis. Man kan ringa och skälla ut dem, vilket jag har gjort ett par gånger.
Det gäller att få rätt människor till vården, inte fler, som jag har upplevt det.
Jobben inte så många vill ha.
Huruvida det behövs fler personer inom vården är en relativ fråga helt beroende på hur det ser ut på enskilda verksamheter. På boendet i Solna var vi klart underbemannade och det var en stor bidragande orsak till att jag slutade.
Från sju på kvällen till åtta på morgonen var man ensam med tolv gäster varav flera inte följde en “normal” dygnsrytm och några var potentiellt våldsamma. Periodvis hade vi även problem med gäster som tog dit vänner med missbruksproblem kvällstid. Jag fick själv handgripligen, under hot, avhysa den typen av gäster. På det tvingades vi sova på boendet sex nätter i månaden utan ekonomisk ersättning eller att det på något sätt räknades in i arbetstiden.
Som du säkert förstår är det ohållbart att arbeta under sådana förhållanden oavsett hur “rätt människa” man än är. För egen del tar jag inte längre arbeten på verksamheter som är underbemannade eller där man tvingas tillbringa obetald tid (i Solna fallet 7×6 timmar i månaden) på arbetsplatsen, men alla som arbetar inom vården har inte råd att ta sig den lyxen.
Det låter som ett helvete.
Jag jämförde lite med hur kontakten med kommunen och de bolag som styr entrepenaden fungerar. En bättre chef med en rak kommunikation och koll - resultat. Inte så mycket byråkrati. Ring henne.
Och när det kokas ner - hur mina förädrar och jag upplever de som jobbar där. Hjältar och hjältinnor, många, många. Älskvärda.
Och arroganta skitstövlar som inte vill lyfta ett finger, ett antal, det också.
Nittio procent invandrare.
Bättre löner. Respekt.
Arroganta skitstövlar hittar man tyvärr på alla arbetsplatser, även så inom vården.
Hämtar ut din bok på posten i morgon och ser fram emot att läsa den.
Kul. Plocka fram motorsågen eller chokladkartongen.
Whatever.
Vad gäller de arroganta skitstövlarna - varför tpg de inte istället ett jobb i kassan på ICA eller Pressbyrån? När de vet med sig att de inte kommer att gilla gamlingar och allt det medför. Det är okej att då och då vara skitstövel i kassan på Coop Forum, men inte hela tiden på ett äldreboende.
SÅ jävla knepigt att få jobb, är det så?
Nu kommer nog vän av gammal ordning säga att det är jättesvårt.
Jag har haft bra många McJobs, tror inte att sådana har blivit färre.
Fast det är dumt att diskutera politik och religion över nätet, förr eller senare landar man i Hitler som bekant.
Ska försöka hinna läsa den i dagarna och lägga upp en recension. Det är långt ifrån allt jag läser som hamnar här men nu kommer jag givetvis inte kunna låta bli.
Tror det är så enkelt att de flesta skitstövlar inte anser sig vara skitstövlar. Under mina år i vården har jag träffat på en och annan som varit högst olämplig för sitt jobb men förmodligen skulle ingen av dem vara benägen att hålla med.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Godwins_lag
Jag kan inte säga mycket mer än att jag håller med, i allt; inte fyra år till. För helvete.
Och att om herr Ärlemalm bidrar med sin adress ska han inom kort få något som kanske kan komma till tröst, när hösten och alliansen pryglar själen.
Låter alldeles förträffligt.
Herr D. Ärlemalm
Skånegatan 83
116 35 Sthlm
Tack!