På onsdag är det äntligen dags att ställa sig bakom cd-snurran igen. Med mig har jag den från soffan utflugne Hermann Dill, och vackra toner och ölspill står på agendan.
Yes.
Vi blåser tillfälligt liv i vår gamla legendariska barklubb och ni är inbjudna att delta.
Välkomna Hermann tillbaka till Stockholm.
Nada, Åsögatan 140.
Nu på onsdag, kl. 21 till 01.
Och glöm inte att läsa dagens barstolsinlägg.
Tags: nada
Fan vad nice, räkna med att yours truly svänger förbi om den här satans jävla förkylningen släpper så man slipper åtta liter snor i fontanellen. Är fan både döv och konstant vattnig i ögonen…men inga muppiga ballader från Hermann bara!
David>> Då behöver du en whisky på Nada för att komma på fötter. Om Hermann ser din kommentar lär han snarast se det som en utmaning att klämma in så många ballader som möjligt. Krya på dig!
Tackar! Känner att mina sinnen sakta men säkert återhämtar sig…så vad passar bättre än att gå ut en sväng imorgon för att på torsdagmorgon åter känna sig som en strandad knölval?
David>> Allt handlar om måttlighet, detta vidriga ord som man med stigande ålder tvingas ta till sig.
Antar att du som den gode vännen du är fläskar på härlig tysk marschmusik för din vän. Hoppas på det, sannolikheten att det resulterar sig i ett ännu sjukt roligt inlägg är stor. Ja?
MH>> Som den gode vän jag är undviker jag onödig mobbing. Det är bara om man stör min sömn eller mitt morgonhumör som man förtjänar en offentlig bloggspya.
Ja okej, Skräpclownen. Hoppas det blir en lyckad kväll iaf.
MH>> Det blir det alldeles säkert och du är välkommen att göra oss sällskap.
Jag kan inte komma ikväll. Bella & Tyra show har ju premiär
Matt>> Du ljög, du kom.
Men du spelade inte en enda låt jag hade med mig. Bara en massa blip blop.
Matt>> Du gick för tidigt. Spelade samtliga låtar sista timmer. Jag looovar.
Men Matt, du fick uppleva kvällens höjdpunkt, när jag bröt Davids långa segersvit i armbrytning inom vänkretsen.
Ja du Hermann. Reglerna kan ju diskuteras lite. Det såg ut som du hängde och till och med hoppade med hela din vikt för att få armen dit du ville. Men du förtjänar den segern som som ett välkommen tillbaka till Sthlm.
Själv vågar jag inte bryta mot varken dig eller David. Ni har ju aparmar långa ner till marken.