This entry was posted
on tisdag, februari 23rd, 2010 at 3:59 e m and is filed under Uncategorized.
You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed.
You can leave a response, or trackback from your own site.
Sara>> Mm, men jag försöker att inte bli alltför självgod, det är ju trots allt skillnad på att göra ett förkortat test hemma i soffa och att sitta där och svettas i fem timmar. Men det känns bra, det gör det.
I tvåan på gymnasiet tvånollade jag när jag skrev högskoleprovet “för att se om det var svårt”. Jag spelar nonchalant men fy helvete vad stolt jag var. Jag ylade av glädje när jag slet upp kuvertet i bilen mellan postlådan och huset och hängde upp papperet på väggen i åratal. Jag har aldrig vågat göra provet igen. Nu kan det bara gå utför. Men: gå och sparka arsle.
Jag tror på dig. Du verkar skärpt. Det jobbigaste är nog att hinna med ord-delen på femton futtiga minuter, man hinner liksom inte tänka utan har fullt upp bara med att markera rätt svar.
Inte illa pinkat.
Jävlar. Jag som fick stånd på mitt 1.6.
Matt>> Man har ju vanan inne.
Sara>> Mm, men jag försöker att inte bli alltför självgod, det är ju trots allt skillnad på att göra ett förkortat test hemma i soffa och att sitta där och svettas i fem timmar. Men det känns bra, det gör det.
Posta länken till det där testet!
Ior>> Få inte hybris för att du visste vad en kut är …
http://web2.hsv.se/ihp/hp/vt04/
Och inget fusk nu!
Ja jag satt trots allt i fem timmar. Utan frukost. Men hatten av helt klart.
I tvåan på gymnasiet tvånollade jag när jag skrev högskoleprovet “för att se om det var svårt”. Jag spelar nonchalant men fy helvete vad stolt jag var. Jag ylade av glädje när jag slet upp kuvertet i bilen mellan postlådan och huset och hängde upp papperet på väggen i åratal. Jag har aldrig vågat göra provet igen. Nu kan det bara gå utför. Men: gå och sparka arsle.
K>> Det var som tusan. Imponerande. Själv räknar jag absolut inte med 2.0 i skarpt läge, men ska sparka så mycket arsle jag mäktar med.
Jag tror på dig. Du verkar skärpt. Det jobbigaste är nog att hinna med ord-delen på femton futtiga minuter, man hinner liksom inte tänka utan har fullt upp bara med att markera rätt svar.