Minns jag rätt var klockan strax över nio när jag kom hem i morse. Vi var ett gäng som somnade i Karolinas säng efter en underbart trevlig efterfest som pågick ett antal timmar längre än vad man mår bra av dagen efter.
Jag mejlande Jannike och bad om ursäkt för att jag inte kommit hem på natten. Även om vi inte är tillsammans längre kändes det respektlöst att ha sovit borta.
I går kväll spelade jag skivor på Nada med sportmurveln Olof Peronius.
Det var första gången för Olof men den debuten klarade han av galant. Efteråt var vi ett gäng som drog vidare med Debaser i sikte, men då det visade sig vara stängt och Olof var för glad i hatten för att komma in någon annanstans tog vi en taxi hem till Karolina och drack upp hennes sprit och lyssnade på Bill Callahan natten lång i stället. Tre stora skålar popcorn smällde vi i oss.
Efter att Olof och Matte dragit hem framåt tidiga morgonen kraschade jag på sängen med Isa, Sabina och Karolina i en stor hög av armar och ben. Totalt utslagna och på tok för fulla.
I kväll har jag så smått börjat hjälpa Jannike att flytta. Hon har fått tag på en andrahandslya bara några hundra meter bort på Götgatan så det går rätt smidigt. Då vi planerar att fortsätta tidigt i morgon bitti har jag tagit en sömntablett som gör ögonlocken tunga och tankarna trögflytande. De gör sitt jobb – man somnar utslagen och vaknar utvilad.
